Snö, is, snömodd eller frost på någon del av vägbanan eller vägrenen. Hela körbanan behöver alltså inte vara täckt, och ett tunt lager frost på ett skuggigt parti räcker. Polisen avgör om vinterväglag råder på platsen där du befinner dig, vilket betyder att bedömningen görs där och då och inte utifrån kalendern.
Temperaturen avgör inte
Många utgår från temperaturen, men termometern styr inte bedömningen. Visar den plusgrader mitt på dagen samtidigt som frost ligger kvar i en skuggig kurva råder vinterväglag på den sträckan. En torr och bar väg i minusgrader gör det däremot inte.
Lika viktigt är vad som faller utanför. Regn, blöta löv, dimma och ren kyla räknas inte som vinterväglag, hur halt underlaget än känns. Definitionen listar fyra saker, och allt annat ligger utanför den även om greppet är dåligt.
Vägrenen är den detalj de flesta missar. Ligger det snö eller modd där räknas det, även om själva körfältet är rent och torrt. Broar kyls dessutom snabbare än marken omkring och blir hala före övriga vägen.
När krävs vinterdäck?
Kravet gäller 1 december till 31 mars, och bara när det råder vinterväglag. Under perioden ska personbilar och andra lätta fordon ha vinterdäck med minst 3 mm mönsterdjup. För personbil klass II med totalvikt över 3 500 kilo är kravet i stället minst 5 mm.
Utanför perioden finns inget krav på vinterdäck, även om det ligger snö på vägen. Tidig snö i november omfattas alltså inte av lagen, men greppet försvinner ändå. Hur mycket mönster som är kvar avgör mer än datumet, och en mätning av mönsterdjupet tar en minut.
Dubbdäck får användas 1 oktober till 15 april, och utanför den perioden när vinterväglag råder eller befaras. Friktionsdäck får sitta på året runt, men sedan december 2024 ska dubbfria vinterdäck vara märkta med alptopp och snöflinga för att räknas som vinterdäck. Ett däck med enbart MS-märkning duger inte längre vid vinterväglag.
Kör du med sommardäck när polisen bedömer att vinterväglag råder under perioden riskerar du böter. Några undantag finns, bland annat färd till och från besiktning och vid bogsering, men de är snävt hållna och gäller inte vanlig vardagskörning.
Väglaget skiftar längs vägen
Vägen utanför bostaden säger lite om resten av resan. En sträcka kan gå genom kallare partier, mer nederbörd och mindre sol, och mindre vägar plogas och saltas glesare än de stora lederna. Smältvatten som frusit under kvällen gör dessutom en bar eftermiddagsväg hal några timmar senare.
Det är också därför kravet hänger på väglaget och inte på ett datum. Väglaget kan skifta flera gånger under samma dag, medan däcken sitter kvar på bilen hela tiden. Bedöm därför den kallaste delen av resan, inte den varmaste. Kör du mellan län under vintern gäller dessutom förhållandena där du befinner dig just då, inte där bilen står parkerad till vardags. Exakt när du ska byta till vinterdäck styrs därmed av prognosen snarare än av almanackan.
Däcken behöver klara läget när det uppstår
Vinterväglag brukar komma plötsligt. Kontrollera däckens skick innan säsongen, inte under den första halkan. Mät mönsterdjupet på flera punkter runt varje däck och titta efter sprickor, ojämnt slitage och skador i sidoväggen. På dubbdäck räknas dessutom dubbarna, eftersom isgreppet försvinner när de nöts ner eller lossnar.
Marginalen är dessutom mindre än lagkravet antyder. Greppet i snö och slask börjar svikta redan under 4 mm och på is under 5 mm, vilket är anledningen till att branschen rekommenderar minst 5 mm mot lagens 3. Ett däck som precis klarar kontrollen i december ligger sannolikt under gränsen i februari.