Symbolen med ett berg med tre toppar och en snöflinga avgör saken. Den kallas alptopp eller 3PMSF och visar att däcket klarat ett standardiserat snögreppstest. Sitter den på sidoväggen är däcket godkänt att köra på vid vinterväglag. Saknas den är däcket ett sommardäck, oavsett vad det heter i produktnamnet. Symbolen sitter oftast nära dimensionsangivelsen och finns även på EU-däckmärkningen som följer med vid köp.
Produktnamnet säger ingenting juridiskt
All Season, All Weather och 4 Seasons är tillverkarnas egna beteckningar, inte en kategori med krav bakom sig. Vilken som helst av dem kan sitta på ett däck som saknar alptoppen, och då duger det inte som vinterdäck i Sverige. Namnen skiljer sig dessutom mellan tillverkare utan att beskriva samma egenskaper.
Märkningen MS eller M+S står för Mud and Snow och sätts dit av tillverkaren utan något test i botten. Sedan 1 december 2024 räcker den inte längre. Dubbfria vinterdäck ska vara märkta med alptopp och snöflinga för att räknas som vinterdäck på personbil, och ett däck med enbart MS är alltså inte lagligt vid vinterväglag under perioden.
Mönstret avgör inte heller. Lamellerna i slitbanan kan se vinterlika ut på ett däck som aldrig testats för snö, och skillnaden mellan ett helårsdäck och ett sommardäck med grovt mönster syns sällan för ögat. Terrängdäck med grov klackning bär dessutom ofta MS utan att vara byggda för vinter över huvud taget.
Vad som gäller under vintern
Ett året runt-däck med alptopp räknas som vinterdäck, med allt vad det innebär. Under perioden 1 december till 31 mars ska mönsterdjupet vara minst 3 mm vid vinterväglag, precis som på ett vanligt vinterdäck.
Här finns en detalj många missar. Många helårsdäck har två uppsättningar slitindikatorer, en för sommargränsen på 1,6 mm och en för vintergränsen. Ett däck kan alltså vara fullt lagligt på sommaren men underkänt som vinterdäck samma säsong. Mätning av mönsterdjupet bör därför göras mot rätt gräns, inte mot den lägsta.
Kör du på dubbfritt året om finns ingen datumgräns att hålla reda på, till skillnad från dubbdäck som bara får användas 1 oktober till 15 april. Kontrollera samtidigt dimensionen mot bilens uppgifter. Gummit hårdnar med tiden oavsett körsträcka och kan påverka vintergreppet mer än några tiondels millimeter mönster, och på sidoväggen hittar du ditt däcks ålder i DOT-koden.
Passar däcket din körning?
Godkänt är inte detsamma som lämpligt. Ett helårsdäck är en kompromiss, och kompromissen fungerar bäst på saltade och plogade vägar med mest plusgrader. Bor du där isen ligger kvar, backarna fryser och landsvägen plogas sällan ger nordiska friktionsdäck eller dubbdäck bättre grepp, eftersom de är byggda för just kyla och is. Södra Sverige med mest regn och några enstaka snödagar är den miljö helårsdäcket är gjort för.
Alptoppen säger dessutom bara att däcket klarat ett snötest. Den säger inget om blankis, djup snö, våt asfalt i juli eller hur däcket beter sig i trettio grader varmt. Skillnaderna mellan modeller med samma symbol är stora, vilket är värt att väga in innan du köper däck.
Slitagetakten är den andra sidan av saken. Ett helårsdäck rullar året om och slits därmed under hela årets körsträcka, medan två uppsättningar delar på samma antal mil. Vinsten ligger i att slippa säsongsbyte och förvaring, inte nödvändigtvis i lägre kostnad per mil. Väger förvaringen tungt i valet löser ett däckhotell den delen, med hjulen märkta på registreringsnummer och framplockade till bytet.