Ett friktionsdäck har inget som borrar sig ner i underlaget. Greppet byggs i stället av tre saker som samverkar: en gummiblandning som förblir mjuk i kyla, hundratals lameller som ger skarpa kanter, och ett mönster som packar snö. Förstår du de tre delarna förstår du också varför däcket fungerar utmärkt i vissa lägen och sämre i andra.
Gummiblandningen gör grovjobbet
Sommargummi stelnar när temperaturen kryper ner mot sju plusgrader och tappar då förmågan att forma sig efter vägbanan. Vintergummi är blandat för att förbli följsamt långt ner i minusgraderna. Mjukheten gör att slitbanan pressas in i vägbanans ojämnheter i stället för att glida ovanpå dem, vilket ger en större verklig kontaktyta. Det är den kontaktytan som blir grepp. Mjukheten kommer till stor del från kiseldioxid i blandningen, som håller gummit formbart i kyla utan att göra det klibbigt i värme.
Lamellerna skapar kanter
Lamellerna är de tunna skårorna tvärs över mönsterklackarna. De öppnar sig när klacken belastas, och varje öppning ger två nya kanter som biter i snön. Ett friktionsdäck kan ha tusentals sådana kanter, och det är därför mönstret ser så finskuret ut jämfört med ett sommardäck. Lamellerna gör också att klacken kan röra sig något, vilket hjälper den att forma sig efter underlaget. Rörligheten har ett pris: en klack full av lameller står mindre stadigt på torr asfalt, och det är en av anledningarna till att styrningen känns vagare på bar väg än med ett sommardäck.
Snö mot snö
Den minst kända delen är samtidigt den viktigaste på snöväg. Mönstrets spår packas fulla med snö när däcket rullar, och snö mot snö ger högre friktion än gummi mot snö. Däcket griper alltså delvis i sig självt. Det förklarar varför ett friktionsdäck kan kännas påfallande stabilt i packad snö men mycket sämre på blank is, där det inte finns någon snö att packa och inga ojämnheter att haka i. Där har dubbdäcket sitt övertag.
Nordiskt eller mellaneuropeiskt
Samma ord täcker två olika produkter. Nordiska friktionsdäck är byggda för snö och is med mjukare gummi och djupare mönster. Mellaneuropeiska är utvecklade för blöta och kalla vägar snarare än för is, med hårdare gummi och högre hastighetsklass. Båda säljs som friktionsdäck i Sverige. Sedan december 2024 ska dessutom dubbfria vinterdäck vara märkta med alptopp och snöflinga för att räknas som vinterdäck, så leta efter symbolen på sidoväggen. Prisklassen spelar också in, och skillnaden mellan olika däckklasser är stor just på vinterdäck eftersom hela produkten sitter i gummiblandningen.
Funktionen tar slut innan mönstret gör det
Två saker äter upp greppet. Mönsterdjupet avgör hur mycket snö spåren kan packa, och därför rekommenderar däckbranschen minst 5 mm på vinterdäck även om lagkravet vid vinterväglag är 3 mm. Slitaget är sällan jämnt, så gör din mätning av mönsterdjupet på flera punkter runt däcket.
Åldern äter upp den andra halvan. Gummit hårdnar med tiden oavsett hur lite du kört, och eftersom hela funktionen bygger på mjukhet drabbas friktionsdäcket hårdare av det än ett dubbdäck gör. Ett fint mönster säger därför inte allt, och däckets ålder står i DOT-koden på sidoväggen. Hos Hjulsupport i Örebro känner vi på gummit och mäter mönstret i samband med däckskiftet.
Mjukheten kostar också på sommarvägar. Ett friktionsdäck som får sitta kvar in i maj slits fort på varm asfalt. Sju plusgrader är ett bättre riktmärke än ett datum, både när du ska byta till vinterdäck och när det är dags att byta tillbaka.